Full speed just nu, jaktsäsong, provsäsong, Nea har en ny häst sedan 1 månad tillbaka och det är mycket nytt och jag vill ha en fot i alla läger :) 

 

Colin har fått varit med på ett par jakter och är så naturlig man bara kan va, som om hon alltid gjort det. På sin första jakt simmade hon ikapp en dykand, den dyker... hon cirkulerar på platsen, den duger upp och hon på den igen, den dyker.. hon cirkulerar och precis när den duger upp la hon till sista växeln och kom ikapp den.. WOW! Hon hittar fågel på eftersöken, tar egna svängar men följer också med dom andra, men mycket spring och fläng blir det ju såklart, men hon hittar en och annan fågel. Blir nog bra det där :) 

 

Två wt har vi varit ute på, unghundsderbyt som gick väldigt bra, lite mycket spring på dom två första stationerna men efter det så var det fullträff.

Igår (26/8) var vi ute och luftade oss på labbeklubbens WT, började med tre fullpott men sedan gick det lite sämre på dom två sista, hon spikar på den fjärde stationen också, men snubblar och tappar dummyn och det får man visst inte göra.. Nu tycker jag ju att det är skillnad på om hunden lägger ner och tar omtag än om hunden snubblar och tappar... Men domaren dömer.. Sista stationen så låser hon sig dit skytten skjuter och missar markeringen som kommer i en annan vinkel, jag låter henne gå, hon söker lite, jag får blåsa stopp och trycka ut och sedan närsök. Kul att hon lyssnade, bra jobbat. 

Jag hade nästan kunnat lista ut att hon skulle följa skyttens skott, men jag vågade inte visa henne kastaren pga knallningsrisken :P Knappt man vågar andas liksom haha! 

Detta resulterade till 81p och en 4e placering. Så nöjd över ungen som håller ihop så fint, bra fortgående, klockrent grepp och perfekta avlämningar. Övning ger färdighet! Som vi tragglat på detta!

 

Tanken med Bönan för i år var att starta A-prov men jag är inte så säker på det längre.. Nu har vi visserligen bara hunnit med ett par jakter än, men aa. Hon är en riktigt bra jakthund, riktig tungjobbare på eftersöken, Men dirigeringsmässigt.. Det brinner i huvudet och hon klarar inte riktigt av det. Hon är lite mer i tack för skjutsen modet.. Så. Vi avvaktar. 

Träningsmässigt är hon i riktigt fin form så det är lite synd faktiskt att vi nog inte kommer ut på A-prov. Men det blir så om dom får jaga för mycket. Jag fick henne lite för sent i livet för att lärt henne sortera. Min prio var att få henne att ta för sig på jakterna. Och nu ja.. har inte det problemet ;) Vi håller oss till A och kanske kanske B prov ist. 

 

 

 

Jaktsäsongen för våran del är över, jag har tackat nej till dom sista jakterna. Kanske blir det någon mindre jakt framöver men inget planerat.

Det har varit en intensiv och otroligt rolig jaktsäsong, en del fasan/rappisjakter har det blivit men mest har det apporterats änder både på små och stora jakter.  Bönan har gjort fantastiska eftersök från båt i år, med ingen erfarenhet alls att ha mig i båt har hon simmat långa sträckor där hon har scannat av inne i vass, samarbetat med hundar från land och stött ut fågel som kan avfågas med bössa av någon kollega. Ju tyngre terräng desto mer lyser det i hennes ögon

 

 

I år är det mycket jakt, i snitt har det blivit 2ggr i veckan sedan augusti. Hundarna går förfullt. Men nu börjar det bli riktigt kallt för dom och västarna har åkt på. Min favoritväst finns att köpa hos Paw of Sweden, Dokken supervest Xtreme. Sitter kanon på Bönan och gjorde även på Pejla också, men tyvärr tycker jag att den är lite kort i ryggen på henne nu och hennes andra väst slet hon sönder för någon jakt sedan och nu provar jag en väst jag aldrig gillat förut - Dogtech Retriever. Den är mjukare runt om en den ser ut, men på ryggen är karborren riktigt hård och det är ju där den helst ska vara mjuk för Pejla. Men hon jobbade på helt obehindrat på förra jakten så ja, vi kör på den. Jenny hade den låg hemma, för liten för Oban och Nevis kommer förhoppningsvis inte behöva någon ;) 

 

 

För Colins del blir det mycket sitta i bilen och vänta - hon är riktigt bra på det ;) Men jobbig när vi kommer hem. Alla är trötta utom hon så det är tur vi har Kattarina som barnvakt ;) 

 

Hon fick prova att apportera rapphöna i högt gräs, rapphöna luktar väldigt lite, och denna var dessutom tyvärr inte påskjuten heller då den råkade komma i vägen för en vorsteh (vilket förövrigt var riktigt kul att se hur en stående fågelhund jobbar, jag har bara gått efter spaniel tidigare.) Colin har iallafalll en riktigt bra näsa och än sålänge är hon oföstörd i sin markeringsförmåga ;) Hon kommer sedan in direkt och lämnar av, duktiga lilla valp. Sedan fick hon prova på både fasanhöna och tupp. Hönan kom hon in direkt med som hon alltid gör. Men tuppen, den var riktigt häftig. Hon fick kämpa med att att få upp den och sedan vänder hon upp mot mig, och jag tar fram mobilen för att fotta - och hon springer för första gången förbi istället hehe

 

 

 

Jag har hittat hennes belöning, hon gör i princip vad som helst för leverpastej! Jätte kul för nu har vi kunnat börja med både fotgående och stoppsignal. Det är så roligt att det är många som har valp i samma ålder i år, vi kan hjälpas åt att sporra varandra. 

 

 

Vi har dragit igång en valpkurs med viss inriktigt retriever med Linnea Meiton som instruktör så att jag kan gå med Colin också. Jag är jätte nöjd med det jag ser hos Bönans valpar. Alla har väldigt fin passivitet och är väldigt duktiga på de övningar vi ska göra. Jag är så glad att jag får möjlighet att träffa er och dom ofta. I helgen ska jag umgås med Nevis och matte Jenny. Sedan ska han och Oban bo hos oss i 3dagar. Och på höstlovet kommer Leo och bor hos oss en hel vecka. Det är så kul att få rå om dom! 

 

 

 

 

 

Mycket vass, lite såriga ögon och näsor men annars är det inget värre än så. Vi apporterar ungefär 1-2gånger i veckan nu i början på säsongen, det kommer mattas av lite mer framåt snart.

 

Colin hänger med och minglar mellan såtarna, hon hittar lite änder som jag gömt, och hon blir så stolt :) Jag passar då på att blåsa närsök när jag ser att hon får vittring. Hon är så fin och lilla trollungen blir mer och mer tillgänglig. Hon får följa med på allt jag gör, hon är mycket ensam utan dom andra för att hon ska bonda med mig. 

 

Imorgon är det dags igen att bege sig ut i andvattnen, hundarna känns i hyfsat god form men första jakten tycker jag alltid är nervös, hundarna tar slut fort och då är skaderisken hög.

Jag borde ha lagt in lite mer intervallträning för dom men det har helt enkelt inte blivit av - här skulle jag kunna rabbla upp massor med undanflykter.... 

 

I år är jag med i ett nytt jaktlag enbart som eftersöks ekipage. Jag är den enda i den gruppen som inte har jägarexamen, så jag är enbart hundförare.. Jag tackade ja till erbjudandet för att jag tycker att eftersöket är otroligt givande. Att "bara" stå som apportör är såklart också jätte roligt, och kanske det hundarna tycker är roligast.

Men på eftersöken, det är då hundarna verkligen får bekänna färg. Dom kommer få nya arbetsuppgifter som dom tidigare inte haft dvs apportera från båt in i vassen, utan direkt retning.. Vilket nu i början på säsongen kommer bli lite knivit.. Eftersom jag inte haft tillgång till vatten eller båt att träna från nu innan säsongen börjat så får dom helt enkelt lära sig det under tiden. 

Hur jag kommer göra med Pejla får jag se.. Får se hur (om?)  hon kommer kunna jobba från båt eller inte. Hur somhelst finns det arbete så det räcker för både henne och Magda.

 

Jag har en hel del roliga jakter inplanerat och det ska bli så kul att dra igång igen! 

 

 

Skrev om det igår på facebook, men det tåls att gnällas lite till över ;) Att gå från att ha massa tid att ägna mig åt att leka med hundarna, på hösten se när dom hämtar pippifåglar, vada i vassen själv från tidig morgon till sen eftermiddag - flera dagar i veckan. Till att ni bara kunna vara med på helgen, är surt. Jag har hunnit med en hel del jakter redan ändå, jag hade lägligt två veckors semester mitt i inkörningen på nya jobbet (konstigt? japp)

 

Eftersom Bean var mammaledig ibörjan och eftersom jag inte vill släppa Pejla på dom tungsta såtarna nu i början på säsongen, så har jag fått låna Beans bror Zäta.

Zäta hade aldrig varit på jakt innan, han är grundtränad i apporteringen, men inte mer än så. Jag pratade med Maria om att jag skulle lära upp honom lite så hon kunde nyttja honom senare när tex Liza löper (Liza är alltså Bean och Zätas mamma) 

Vilken liten stjärna han var Zäta, från att vara lite skottberörd till att apportera som en fullfjädrad jakthund i slutet av första dagen. Nåt annat som var direkt otippat är faktiskt att Magda har trädit fram och visat vart skåpet ska stå på jakterna. Magda har alltid fått stå i bakgrunden, varit med efter avslutat skytte på eftersöken eftersom att hon inte kan hålla truten... Men så på en jakt var vi för få apportörer och Magda var faktiskt "tvungen" att vara med .. Och ja.. Hon tog Zäta under sina vingar (eller, han såg att hon hämta fågel och sprang jämnsides med henne under hans första dag och så fort dom är på samma såt så kamperar han med henne)

Magda har sedan fått varit med på alla jakter som en slask/bröthund på såterna där precision inte spelar så stor roll, det viktigaste är att få in fågel.. Hon är inte tyst, hon kan inte sitta still och hon kör sitt egen race, men fågel får hon in... 

 

Nedan lite olika bilder från oika jaktdagar ihop med alla mina fina hundar

 

 

Ett par duvjakter har vi hunnit med också, här är Pejla! 

Det har hänt så mycket kul i mitt hundliv i år, jag har gjort massor med nya saker. Jag har utvecklats som hundförare, jag har lärt mig massor om A-prov (både som startande och som funkis) , Jag har äntligen fått varit med på fasanjakt!  Jag har lärt mig massor om rehab... Jag har sålt en hund.... Jag har köpt en hund.

 

Som hundförare har jag utvecklats, att läsa av situationer och jag känner mig rätt trygg när jag kommer till nya jaktmarker.

Jag har lärt mig en hel del om A-prov, det finns massor kvar att lära och massor kvar att utforska. Jag har startat och jag har vart funkis.. Jag har deltagit på domarutbildning som startande. 

För er som inte vet så har jag en hund här hemma på prov, hon heter Söders Broadbean och jag kallar henne "Bean" hon är en 4årig tik. Otroligt stabil och cool, vänlig och ja, det går att räkna upp hennes bra egenskaper till dagens slut faktiskt. Vi har klickar väldigt bra. I familjen tog hon sin plats direkt och på ett självklart sätt så blev hon Neas sängkamrat och Pejlas bästa kompis! 

 

Träningsmässigt börjar jag sakta men säkert lista ut vart hon står, vi försöker arbeta ihop oss. Jag började direkt, så här var det ingen smekmånad inte ;) (men det är väl så här man gör på prövotider!)  

Hon har fått varit med på två jakter och vi har tränat en hel del faktiskt. Jag tror att allt det nya börjar komma ifatt henne, efter gårdagns jakt så var hon riktigt riktigt trött. Så nu blir det vila ett tag! 

 

 

Men jag lovade att berätta om träningen med Jenny i lördags! Där pipan gick sönder ;) 

Vi började med att göra som en drive, satte hundarna och gick ut och vi kastade ut 3 apporter på var på lite olika ställen i en rätt öppen skog, det var som i en uppförsbacke så vi hade bra sikt. Jag vet inte avståndet men det var runt 100m till apporterna längst bak.

Tanken var att Pejla och Oban skulle ha detta som en markeringsövning, men apporterna låg för nära i detta område så det blev en styrningsövning. Både Pejla och Oban var extremt lydiga och tog minsta signal perfekt!!

 

Vi fortsatte i samma anda fast vi minskade antalet apporter och tog bara tre var, så vi kastade en trippel till varann, hade en fördröjning som så att kastaren kom tillbaka och sedan skicka vi. Pejla var riktigt urkass! Herregud hon bara sprang om kring och var helt yr i bollen helt tokig! Det var här pipan gick sönder och dummysarna slutade lukta! 

Oban löste sina tre mycket bättre! 

 

Avslutade dagens träning med ett närsök. Vi gjorde en ruta och la ut 2st bollar (dolt för hundarna) och skickade dom dit, svårigheten här var att avståndet även här var 150m och vi skulle hålla dom i en ruta 15x15m, vi hade satt upp vita pinnar som hjäp. Här var pipan helt ur funktion... Men kul hade hon och hon hittade en dummy.. Konstigt nog eftersom vi hade lagt ut bollar... haha 

Här tar vi på oss lite av skulden faktiskt.. Vi kunde underlättat mycket för hundarna genom att 1, vittrat in området, eller 2, gjort det synligt...  

 

Bean fick några markeringar och jag gjorde även "klockan" med henne. Sedan åkt vi till garaget och åt "vega-burgare" och städa/tvätta Jennys bil.

 

 

Igår var det jakt, Första såten satt vi en båt och skulle plocka skammat, men skyttarna var duktiga så det blev inget jobb för hundarna.

När vi skulle åka där ifrån hade min bil fastnat så vi ägnade minst en timme åt att försöka få loss den, så nu blir det på riktigt en ny bil, en fyrhjulsdriven!!!!

Såt 2, inget här heller att apportera. Nyttigt passivitet dock.

Såt 3, var det bara Bean som fick komma ut. Man mår faktiskt lite dåligt när man skickar hundarna gång på gång i det iskalla vattnet. Här frös hon en del faktiskt. Som tur var fick våran skytt slut på skott så vi behövde "bara" bogsera in 12 fåglar ;) Min skytt tyckte hon var så duktig, han tog massa bilder och han filmade även hennes arbete. Han satte sig på huk och ville kramas, det ville inte hon. Trots att hon frös höll hon stenkoll! Gosan!

Såt 4, fick Pejla också komma ut. Det föll en hel del och Pejla gjorde några riktigt fina apporter. Jobbade som en tok på eftersöket och hitta massa fåglar. Bean gjorde även hon ett bra jobb här, men hon lät Pejla ta över lite, hon var ju så trött :) 

 

 Lite bilder nedan! 

 

Nea var med i lördags när vi tränade. Även hon fick vara lite handler, här kör hon Oban och Bean står brevid och vill också vara med :) 

Från kall och blöt andjakt till mysigt championat-firande av Jenny och Oban. Linnea hade lagat fantastisk god mat, Bouef Bourguignon och super god pannacotta. Vi drack bubbel och rätt mycket vin fram till natten. Vaknade på morgonen rätt sleten. 

 

Men vad jag trivs i erat sällskap tjejer!

 

 

Andjakten var som sagt blöt och kall, men även den riktigt bra. Precis innan man ska ut på såten, man sitter i bilen och regnet öser ner och blåsten viner.. Då så funderar man ju på vad man pysslar med. Men så fort tutan tjuter så blir det så bra. Mitt och mina hundaras jobb är att få in fågelarna så fort som möjligt så det inte uppstår onödigt lidande. På just detta ställe är det lite extra kul eftersom att på några såtar ska hundarna apportera från bryggor mitt ute på vattnet, samt även apportera från båt. Det krävs en del av hundarna, ffa nu när det är ruggit kallt i vattnet!

 

 

Vilken tur att jag har familj i Kumla, jag hade aldrig fixat att gått upp i ottan å köra ner mot Örebro och sedan hem igen efter en hel dags jakt..

Jag var riktigt trött när jag kom hem igår kväll. Men det blev en riktigt trevlig jakt. Det som skulle varit regn hela dagen, blev uppehåll och 15grader - fantastiskt! 

 

Trevliga skyttar och apportörer, mycket fint spanielarbete! Jag är såld på spaniels, men jag håller på mig - jag ska vänta!

 

Det var en mycket lärorik dag! Det viktigaste var nog att jag lärde mig att äta ärtsoppa för första gången ;) 

Såg en hel del duktiga hundar och det var många roliga och kluriga apporter! Rough shooting är nog den roligaste jakten jag vet. Det till trots har jag ändå bestämt mig, jag väntar med spaniel nåt år. 

Ja, dom tre hundarna som gick vidare till final var riktigt bra! Anne N med sin unga tik 2,5år (!), Maria S med härliga "Messi" som blev andre vinare med 1 CK och Birgitta B med sin duktiga tik "Nova" som vann och fick CERT och som dessutom blev S(j)ch! 

Nova och Pejla gick Kkl ihop förra året så det är lite kul :) 

Tråkigt att jag och Pejla troligtvis inte kommer komma ut mer. Men man lär sig otroligt mycket av att vara funkis, ha domarna nära sig. Få möjlighet att fråga om allt man undrar, det rätar ut många frågetecken. Både jag och Jenny lärde oss en hel del. 

På söndag är det dags för fältfågeljakt igen, denna gång i Örebro trakten. Så jag åker ner och hälsar på släkt och vänner redan ikväll eller imorgonbitti.

Ihelgen är det också Nordiska Mästerskapet i Norge. Jag håller varenda tumme för det Svenska laget, en extra stor spark till Jenny och Oban!

Jag anmälde till just detta prov för att slippa A-prov på änder, Pejla har liksom lite mycket egen vilja där ;) 

Första såten var såklart ett anddrev, en ynka and gick ner, synligt. Efter rätt lång fördröjning skickas hund nr ett som har glömt fågeln. Efter en stund skickas Pejla. Hon kommer ihåg den, men hamnar på fel sida om ett djupt dike och tar sig inte över. Jag försökte, men det gick inte att få över henne. Jag fick hålla på en rätt lång stund. 

Ut åkte vi på första fågeln, noll.

Lite surt att inte ens få testa på att apportera kanin. Men faktiskt så hade vi en trevlig dag, en hel del fina apporter. 

Det blev ingen vinnare igår. Mirre med sin duktiga Maya åkte ner från 1 CK på sin sista apport där Certet var nära... Till en sur tvåa.. 

Lena A, Maria S, Helena N fick varsin trea. Vi andra 13st fick varsin nolla. 

Jag är taggad. På't igen. 

Detta är Pejlas bror fina Pirat som gjorde ett riktigt bra jobb igår på sin debut! 

Spondylos och L7/S1, hon har bägge delar. Men det har nu gått drygt 2månader sedan diagnosen och hon är helt symptomfri. Igår var sista gången på Redog rehab i Tumba. Hon är friskförklarad av två olika Fysioterapefter. Pejla har svarat otroligt bra på behandlingen jag har givit henne här hemma och den hon fått på rehaben. Hon är "okejad" att tävla med!!! 

Sen är det ju så, det är ju som hos oss människor symtomen och smärta kan komma och gå. Jag kommer fortsätta som jag har gjort under hela hennes liv, att linda in henne i bomull och sessa henne (som Kenny kallar det) 

Jag har ändrat vissa saker, vi kastar inte längre inte boll, hon lyfts i och ur bilen, uppvärmning och nervärmning, super noga med täcken på osv osv 

Men vi kommer att träna och jaga som vanligt. Jag står helt fast vid det jag alltid sagt, hellre ett kort men rikt liv, än långt och fattigt!

 

 

Men.. Hon är en jäkla viltfinare och nosen är det inga fel på.. 

Själv druttade jag i vattnet på första såten, jag trillade av en spång.. Tur Cattis lånade ut torra kläder. Jag ska aldrig mer göra narr av henne när hon packar ner hela sitt bohag längre ;) 

 

Imorgon är det sista gången på Rehab.. Känna lite jobbigt att förlora den tryggheten. Vem ska nu tala om för mig hur hon mår ?? ;) 

Annars ska hon vila imorgon. Blir lite träning ihelgen ihop med Jenny som äntligen kommit hem från "the US" :) 

 

 

Vi har också pratat här hemma om att jag behöver en till hund, vilket vi redan var överens om. Men nu har hussen gott med på att det kan få bli en äldre hund. Vi får se vad vi hittar. 

 

Hör av er om ni har nåt intressant ;) 

 

 

Imorgon ska vi (jag och Cattis) försöka få med oss husvagnen till Stjärnhov, det går Ökl B-prov där på lördag och vi är funkisar. Jenny, Malin, Annika, jag och Cattis ska sova i vagnen. Blir säkert mysigt, om vi lyckas får dit den hel ;) 

Innan vi åker ska jag med Pejla till Redog, näst sista gången. Kommer kännas tomt att inte ha någon som känner igenom min hund en gång i veckan! Det har varit väldigt tryggt. Jag rekommenderar er stark att kontakta Ewa eller Stefan på Redog om ni vill att hunden ska kollas upp. 

Pejla älskar vibben! 

Här står jag utan hund, antar att hon var ute och jobba någonstans 😄 Cattis smygfotografera! 

Hemma kröp Pejla ner hos Magda, dom fick en filt över sig och somna som stockar. Själv han jag vila en allt för kort stund innan jobbet kalla.. Imorgon ska jag sova hela dagen!!! 

Nu är dock tangentbordet till datorn trasigt så blir inget längre inlägg idag när jag skriver från fånen. 

Men igår träffades jag, Cattis, Jenny och Linnea upp ute på Gålö. Dagens tema var "du ska lyda även ute på vatten"

Alla utom jag tog sig en springtur ut till sina hundar. Att jag inte gjorde det var inte för att Pejla löd bäst, även hon hade besök av "envis" igår men jag lyckades skratta bort det hela 😂

Här är Cattis och Coffey

Och eftersom jag är som jag är, passade jag på att anmäla henne på A-prov för att testa hennes nyfunna olydnad 😏 Bra va? 

Jag får löpande rapporter om Braith. Han och hundföraren har verkligen funnit varann. Braith blir tuffare för var dag. Får se om det räcker hela vägen. Annars är han, som jag nämnt tidigare välkommen hem. Här är en bild på Braith, när han är på ett av hans "kontor" . Ser ni vad stolt hans ser ut! 

Igår var det träning vid Drömsjön, det var jag, Jenny, Linnea och Cattis och så var husse med som skytt! Vi stod på linje och husse sköt skottapporter i det höga gräset, vi turades om att skicka på synliga målområden (kompassenlinjer) mellan markeringarna. Husse hade fria händer, så det gällde att vara med ;) 

 

Jag är nöjd med bägge mina hundar, men Braithman var riktigt i sitt esse igår tyckte jag! En god markör, och behövde han hjälp så lyssnade han fint på mina signaler trots bristfällig vissel-träning. Både han och Pejla älskade att springa (läs; hoppa som rådjur) i det höga gräset. 

 

Sedan åkte jag och husse hem till Cattis och gick husesyn. Jag ska bo där några veckor i sommar - I love it! Efter det så åkte vi ut till Anna i Nykvar, jag hade köpt ett par grymt snygga stövlar av henne

 

Igår var, vad jag tror sista andjakten för säsongen. Ett nytt jätte trevlig och mysigt ställe. Det var genom Cattis (med Coffey), en kontakt hon fick när hon handlade vapen! Hehe lite roligt.

 

Det föll inte så mycket fågel för det fanns inte så många kvar, två dagar innan hade dom rekat och då fanns dom. Men på två dagar hade över 150 änder styckit. Lite trist, men vädret var kanon! Trevliga skyttar och ett fantastiskt fint ställe som jag gärna kommer tillbaka till. Vi var inte bara apportörer utan vi var även stötande igår, våra hundar jagar ju inte levade fågel så dom var en anning chockade när vi sprang runt och stötte upp haha! Det var dock kul att se att även Pejla, Pinsessan kan släppa på prestigen ibland ;) 

 

Jag hade Braith och Pejla med mig, Braith har verkligen fattat det här. Han håller sid vid min sida hela tiden (dock var det väldigt slarvigt igår eftersom vi stötte också!) under skyttet och även när Pejla skickas. Men när jag släpper dom på eftersöket så drar han i väg helt på egen tass och finner fågel! Duktiga lilla kille.

 

Här sitter dom och väntar på att få komma ut på kvällssträcket

I fredags var jag funkis på Dalarö provet (aprov) jag hade med mig Pejla och Braith. Han har innan bara varit med på eftersök men i fredags fick han sitta med även under skyttet. Han är en så stabil kille att jag ansåg att det skulle gå bra.

 

Det var också tackjakt så första såten var "vanlig jakt" på stället där vi stod. Och sedan gjorde vi eftersök, jag och Lena med våra jyckar. Tror vi var kvar 3timmar.. Braith var lugn vid min sida, han små gnydde faktiskt lite mellan flogen, när det blev för lång väntan innan det hände nåt. På eftersöket så var han riktigt riktigt duktig, han tog inte rygg på Pejla eller dom andra hundarna utan han körde sitt egen race och kom in och checkade av mig då och då, annars så rusa han omrking.

Han hittade inte så mycket, någon enstaka sådär. Men jag tycker att han var riktigt duktig ändå, han täckte av mark, han var både i vatten,vass och skog på egen tass.

 

Pejla jobbade riktigt riktigt fint och jag tappade räkningen på hur många hon hitta. 

 

Sista såten så satt Braith helt tyst, även mellan flogen. Nu hade han hajat vad det handla om. På eftersöket hitta han snabbt två änder.

 

Pejla gjorde en förbannat bra grej, jag och Lena såg en skammad som gick ner på andra sidan skogen. Shit tänkte vi. Den blir inte lätt att hitta.. På eftersöket sedan så stod jag och titta på Lena som dirigera ut Brave på en skammad på vattnet. Riktigt riktigt bra arbete av den gamla gubben, bravo! Medans jag stod och tittade beundrat så såg jag ju att Pejla hade stukigt i väg, jag vänder mig om och tittar efter henne, vart kommer hon i från om inte från skogen? Jojomen. Hon hade också sett den skammade som gick ner på andra sidan skogen under skyttet. Fan då blir man varm...

 

 

Det regnade och var svin kallt i fredags, men fy bubblan vilken bra dag. Man ser rutinerad hund och orutinerad hund. Pejla håller span, och Braith kollar på nåt helt annat hehe