Artemissil Gundog

 

Skrev om det igår på facebook, men det tåls att gnällas lite till över ;) Att gå från att ha massa tid att ägna mig åt att leka med hundarna, på hösten se när dom hämtar pippifåglar, vada i vassen själv från tidig morgon till sen eftermiddag - flera dagar i veckan. Till att ni bara kunna vara med på helgen, är surt. Jag har hunnit med en hel del jakter redan ändå, jag hade lägligt två veckors semester mitt i inkörningen på nya jobbet (konstigt? japp)

 

Eftersom Bean var mammaledig ibörjan och eftersom jag inte vill släppa Pejla på dom tungsta såtarna nu i början på säsongen, så har jag fått låna Beans bror Zäta.

Zäta hade aldrig varit på jakt innan, han är grundtränad i apporteringen, men inte mer än så. Jag pratade med Maria om att jag skulle lära upp honom lite så hon kunde nyttja honom senare när tex Liza löper (Liza är alltså Bean och Zätas mamma) 

Vilken liten stjärna han var Zäta, från att vara lite skottberörd till att apportera som en fullfjädrad jakthund i slutet av första dagen. Nåt annat som var direkt otippat är faktiskt att Magda har trädit fram och visat vart skåpet ska stå på jakterna. Magda har alltid fått stå i bakgrunden, varit med efter avslutat skytte på eftersöken eftersom att hon inte kan hålla truten... Men så på en jakt var vi för få apportörer och Magda var faktiskt "tvungen" att vara med .. Och ja.. Hon tog Zäta under sina vingar (eller, han såg att hon hämta fågel och sprang jämnsides med henne under hans första dag och så fort dom är på samma såt så kamperar han med henne)

Magda har sedan fått varit med på alla jakter som en slask/bröthund på såterna där precision inte spelar så stor roll, det viktigaste är att få in fågel.. Hon är inte tyst, hon kan inte sitta still och hon kör sitt egen race, men fågel får hon in... 

 

Nedan lite olika bilder från oika jaktdagar ihop med alla mina fina hundar

 

 

Ett par duvjakter har vi hunnit med också, här är Pejla!