Artemissil Gundog

Jag går omkring lite grann på rosa fluffiga moln. I lördags åkte jag och familjen ner mot Småland, på kvällen hem till Ninni och Jonas för lite trevlig samvaro, dom har Braith syster Gin. Kul att se henne, kan dock konstatera att dom är som natt och dag och att dom är helsyskon är svårt att förstå hehe. Jag skulle gärna låna lite av henne energi och stoppa i Braith i vissa lägen och jag tror dom vill låna lite lugn och fokus från Braith  ;)

 

Tidigt söndagmorgon gick jag och Pejla ner och käka frukost på hotellet, sedan vidare hem till Janne och Birgitta Staflund Wiberg. Vi samlades ett gäng och styrde sedan kosan mot Skåne. Det var en kurs dag och lära om A-prov - i skarpt läge.

 

På förmiddagen var det andjakt, och Pejla fick börja med en dirigering åt motsatt håll från där allt vilt rasade rakt bakåt in i ett buskage kanske 150m. Jag fick inte ut henne på så som jag ville så eftersom att de var träning så kallade jag hem och skicka om. 

 

Utan att skryta var också det den enda gången jag behövde ta hem henne och skicka om - på hela dagen!

 

På eftermiddagen var det rough shooting och två drev på rapphöna - Premiär för både mig och Pejla. Fyfansen vilken kul jaktform, och se hur spanielhundar jobbar, som små illrar!

 

 

Även här visade hon att hon är fullt styrbar och sätter på näsan och jobbar självständigt och hon fann alltid det hon sökte efter.

 

Det finns så klart alltid saker som kan bli bättre och det är att jag vill ffa att sido-kommandona ska bli längre OCH vikten av en bra söksignal. Hon drar ner tempot och stoppar ner näsan i backen men jag vill hålla henne ännu tightare och lugnare, jobba jobba jobba!

 

Både Birgitta och Janne sa att vi helt klart är redo för att gå ut och starta på A-prov! Kom även fram en skytt till oss efteråt som fråga hur jag tyckte att det hade gått. "Bra sa jag, jag är väldigt nöjd" "Det ska du vara" sa han, "hon jobbade jäkligt fint där ute, bra jobbat!"

 

 

Blev tyvärr inga bilder igår, för vädret var inte jätte kul, blåste rätt mycket och smådugga.. Känslan när jag åkte hem igår var att min hund är värd sin vikt i guld. Nu kan det bara bli bättre och bättre och ju mer jaktlig erfarenhet hon får, desto säkrare kommer både hon och jag bli.

Det är en svår balans att ha en hund som är super lydig och samtidigt att få dom jobba självständigt.. Man måste tänka till många gånger och släppa lite.

 

 

Hade det varit en tävlig igår hade vi pga av första fågeln inte blivit godkända, och vissa apporter kunde ju vara snyggare.. Men hade det inte varit just för första fågeln hade vi åtminstone gått till pris :) 

 

Förra veckan var en bra vecka lite träning och lite jakt och härliga promenader.

 

Fredagens jakt var kall hälsar Pejla, jag har aldrig sett en hund frysa så mycket man förstår verkligen innebörden av att hunden ska ha bra päls när man ser sånt.

Jag fick snabbt upp hennes temp igen genom att låta henne jobba i vassen och efter ett tag gick hon både ut frivilligt och kunde skickas ut i vattnet igen.

Fick några hyfsat fina dirigeringar som såklart kunde varit rakare, men hon lydde och gick förbi döda fåglar på vattnet så jag är nöjd ändå.

På eftersöken gick alla hundar tomma och det är ju visserligen bra för fåglarna, men trist för hundarna. Men Anna Werner la ut en fågel till Pejla i ett av områdena hon eftersök flera gånger, jag skickar dit på en dirigering och hon tvärnitar på stoppet och går ner och jobbar på söksignalen, hon damsög marken och hittar fågeln.

 

Riktigt fint sa hon.. Tack =) 

 

 

Anna har Pejlas halvsyster Maxie, dom har samma mamma, Searover Kits Pim. Maxie är strax 2år och detta var hennes första jakt. 

 

"Du hjälper väl mig syrran?" Ser det ut som om Maxie frågar Pejla

Goddagens!
I lördags så var vi ju i väg på duvjakt, föll inte alls mycket fågel tyvärr. Men Pejla fick till några jäkligt bra apporter, det var inte bara "vanliga" utan det var sådanna som jag tror hon tar med sig i bagaget.

Vi kom dit för samlingen kl5 på morgonen, det blev 5duvor fällda och klockan 5minuter över 5 kom Kenny och hämtade oss! Haha Det gör inte alltid så mycket att det inte fälls så många fåglar, det är faktiskt riktigt rofyllt att sitta där med sin bästa vän vid sin sida!
Och igår tog jag med Pejla och Braith ut till Sundbyberg där Annika hämtade upp oss. Vi skulle träffa upp Jenny och Oban vid Bromma flygfält(?)
Vi lät hundarna rusa av sig lite, Braith var i himmelriket en hanhund som ville leka! Och Zingo, hon leker som en hanhund vilket passar han utmärkt! Hehe
Vi ställde oss och kastade markeringar till varann i högt gräs/tistlar, det gick väl sådär. Inget speciellt. Vi gjorde sedan en dirigeringsövning som Jenny höll i. Man fick till allt som ingår, höger/vänster/ut och stopp. Braith fick precis samma avstånd men inget höger/vänster. Jag är SÅ stolt över min lilla lilla kille, han växte i mina ögon riktigt mycket. Sen lite små detaljer som t.ex, han satt inte riktigt kvar så bra som han brukar när jag lämnade honom. Jag måste sluta slarva, han sitter som fastlimmad när vi är ensammna så jag måste nog börja hjälpa honom lite mer här så vi får till det lika bra i grupp.
Ja övningen för dom stora hundarna hade en del svårigheter beroende på individen. För Pejla och Zingo hade vi lagt ut ett område med bollar och dom andra tre områdena med dummys. Ni kan ju föreställa er vilket område dom där puckona drogs till. Jenny tog störningsmarkeringar över linjetagslinjen.Vi jobbade stenhårt på den raka linjen, vi tog in och gjorde om direkt när den svajade lite, vi hade kunnat "joysticka ut" hundarna,  men vi var rörande överens om vad vi tränade på -  det var inte att dom hämtade, det var hur dom hämtade apporten. Raka linjer är A och O

Det var helt synliga apporter, 3 apporter var på den raka linjen som innehöll 3olika terrängbyten.. Appporten till höger låg in i skogen, och den till vänster låg helt öppet på gräset utan referenser. Stoppen var på olika ställen för att hunden inte skulle sakta in och börja gissa. 
Jag är nöjd med Pejla - för jag kunde skälla på henne utan att hon gick ner sig, jag kunde skicka om henne när hon gått snett! Framförallt hon verkade tycka att det var jätte kul att träna!
Jag är nöjd med Braith - han tog linjetag med fördröjningar samt terrängbyten i full fart! Ja, han hade sett dom andra hundarn var där innan, men vi har långt i från tränat på dessa avstånd och fördröjningar innan! 


Tack tjejor!


 

Dåligt med jakter just nu, "vårat" ställe vi är ordinarie på har inte dragit igång än konstigt nog. Men nästa fredag är det dags även där och sedan lär det rulla på. Vi apporterar ju på andra gods också men där är vi bara extra och hoppar in vid behov.

Duvjakterna rullar på som vanligt och även där finns några små dammar det brukar flyga lite änder över, vi ska prova på lite senare i säsongen, hoppas det flyger lika bra som förra året! 

 

Mitt mål den här säsongen också är att jag ska prova på minst en ny typ av fågeljakt och samma som dom andra åren vill jag prova på att vara på nya gods.

Har fått erbjudanden men har fått tacka nej pga av löp och annat *suck* Därför är jag extra glad att Braith blev just en hane, inga löp där som pajar där inte.

 

Jag har också kontaktat några personer om fasanjakt - jag hoppas verkligen att vi har möjligehten att få vara med. Det är också senare i säsongen. Jag hoppas hoppas verkligen på det!

 

 

Meeen innan detta roliga så måste man ju träna. Vilket vi ska göra ikväll i Ågesta. Vi blir ett härligt gäng och jag har en övning jag tänkte vi skulle köra, långa linjer. 

Det är bara Pejla som ska få äran att vara med, imorgon är det Braiths tur.

 

Nu ska jag kila till gymmet! hej hopp!

Men godmorgon! 

 

Jag har haft så mycket att skriva att jag inte skrivit alls! det blev lite mycket.

 

Förra veckan fick Braithman komma ut och testa på lite varmvilt.

 

Onsdagen var det duvjakt på vanliga stället, mycket fina apporter. Jag hade tagit med mig Lena, som hade med Brave och Jerka. Detta var Jerkas första duvjakt. Jag hade bara Pejla med mig ut. Hundarna fick många fina apporter. Jerka fick börja med två eftersök på direkten för att jobba av sig lite. Pejla och Brave fick markeringar efter markeringar, skit kul tyckte dom.

Det jag blev konfundersam på var att vid två tillfällen hamnade det duva i brännässlor/tistlar. Brave och Jerka började och hade lite svårt att ta sig fram, dom hade inte sätt när duvan föll. Duvan kom in iallafall, fast av en tvåbening. 

Strax efter åkte en till duva ner. Det var Pejlas tur, hon såg den inte heller. Och hon ville inte alls gå in... Då kom Lena med Brave som tydligen hade sett den och plöjde runt och hitta den!

 

Irriterande.. Det är ju i sånna här tillfällen man har hund. Hon är jäkligt känslig Pejla, hon tål varken myggbett och blir riterad av myror,  man kan ju bara tänka hur ont hon får av brännässlor och tistlar.

 

Lena åkte hem efter lunch. Ajdå tänkte jag eftersom Braith var i hennes bil. Jag skulle vara kvar några timmar till. Jag tänkte väl att om han har svårt att sitta still får jag kila upp i skogen.

Men den lille mannen satt helt still och knäpptyst. Även när det sköts, även när Pejla blev skickad. Nu har ju han inga förväntningar på skott så han hajade nog inte konceptet alls. Han blev till sig när Pejla kom in med fåglarna, speciellt skammat. Han var ju intresserad utav skytten som stod nedanför oss, så klart. Men han kunde ändå ligga ner och vila.

 

På vad jag trodde skulle bli den sista apporten för Pejla, tänkte jag styla till det lite inför skyttarna och dirigera Pejla ut, rätt långt.... Jorå.. Det är tanken som räknas ;) Det slutade med att jag tog hem henne och så följde jag med Braith ut som fick hämta den. Han fick sedan hämta 2 till på eftersök. Så glad han var lille fjant!

När vi packat ihop och skulle gå kom det en till, som Pejla fick hämta. Perfekt att han fick avsluta med att bara titta.

 

Här kommer lilleman med sitt första varmvilt

 

På fredag var det dags för jakt igen, andjaktspremiär för oss! Som jag längtat! Pejla gick in i mode på en gång. Och första anden gick såklart ner i tistlar. Men vid direkt störning så var det visst inga problem att böka runt i det! Hon hitta den visserligen inte, men hon gick in i det utan problem (hade varit bra för henne att hittat den egentligen) 

3 såtar, och hon var lika pigg på sista såten som på dom två första! Heja. DOCK måste jag tillägga även här att jag inte kunde briljera med några dirigeringar ;)

Men vi hade kul ändå hehe, hon hämtade allt hon skickades på och det flöt på riktigt bra även på eftersöken, hon plöjde fram i vassen och var helt i sin egen värld, det var precis som det skulle vara! 

 

Lugn men jäkligt fokuserad vid min sida

 Levererade från land

 Och från vatten

Fantastikt trevlig helg, både för min del och för många vänner och bekantas del.  Mycket härliga resultat och placeringar stömmade in på Facebook igår kväll, underbart!

 

För egen del hade jag två härliga jaktdagar ihop med Pejla. Jag hade bjudit med mig Karin och duktiga Stella.

 

Första dagen var det många bra apporter, Pejla fick visa sin duktiga markeringssida samt även styla lite med att uppvisa lite dirigerings arbete bland bulvaner..

Måste ju erkänna att dirigeringarna inte var dom bästa efter 2månaders vila hehe men in kom fåglarna efter rätt lite jobb från min sida. 

I eftersökena jobba hon som en spaniel, det är ju lite skillnad från B-provet där man står still och skickar hunden. På riktiga eftersök går man ju med hunden. Jag ska säga i ärlighetensnamn att jag inte vet riktigt hur riktigt duktiga hundar jobbar i sina eftesök. Men in kom allt vilt vi letade efter så hennes teknik fungerar ju uppenbarligen...

 

Andjakt var det i fredags, Pejla fick 3 apporter och dom tre tog hon in med bravur! På godset där vi är så är det svårt att dirigera så här måste man lita på hunden markeringsförmåga. Eftersöket går bättre där ute, det är ju bara kvällssträck där ute och då är det svart när vi är klara med själva apporteringen och eftersöket väntar. Då det är svårt att motivera hundarna att söka som dom borde. Men vi fick in allt tillsammans. Det är så jäkla fin stämning på det där godset. 

 

Magda är också med, som maskot. Henne skickar jag sällan under pågående skytte. Jag får nog inte in henne om jag skulle behöva så henne släpper jag mest på eftersöken *s*

 

När man kommer hem efter dessa kyliga jakter så brukar jag ha täcke på inomhus ett tag. Men det blir ju jäkligt varmt. Jag såg att Back on track har lite roliga nyheter. Både filtar, bäddar och överdrag till biabäddar i BoT. Sånt önskar sig mina jycks! Bäddar/filtar till bilen och Överdragen till biabädden hemma!

 

Så tomten, nu vet du ;)

 

 

http://www.backontrackshop.se/product.asp?product=252 

 

http://www.backontrackshop.se/product.asp?product=248

 

http://www.backontrackshop.se/product.asp?product=166

 

Ja och ett nättäcke också kanske

http://www.backontrackshop.se/product.asp?product=108

 

 

 

 

Igår så skulle dotra vara själv en timme medans jag åkte till jakten och tills pappa kom hem, och hon älskar att vara själv (konstig unge) men vill gärna ha en hund hemma då, "vakthund" som hon säger. Så Magda fick stanna hemma igår, inte henne emot då Nea och Farbror Tony var ute och kastade boll men henne senare. Men jag kände att jag ville ha en till hund med mig ut så jag frågade Lena om jag fick låna en grabb!

 

Så jag lånade med mig Pirat ut, han har inte kommit ut och jagat mer än en gång igår så det var nyttig passivitets träning för honom, för det hände i stort sätt nada! Ibland är det ju så och helt ärligt är det också lite tjusningen och det är spännande när man väntar!

 

Pirat och Pejla

 

 

Idag är sista planerade andjakten. Trist tycker jag, men det brukar alltid bli några fler innan det är helt slut. Sen "byter dom om" till jakthundar på klövvilt i stället.

Inte för att dom fattar egentligen vad vi pysslar med, för dom är det bara en rolig och spännande promenad! Men i år ska dom har plingor i reflexhalsbanden så lite nytta för dom nog allt. Hehe men dom är så roliga, det tycker upp både den ena och den andra framför snoken på dom och inte bryr dom sig alls utan antingen står som still och bara glor eller så knallar dom vidare! För dom är de här dagarna bara roliga och spännande promenader!

 

Godkväll!

 

I torsdags begav sig alltså jag och gubben till Alvesta, Småland. Vi tog in på hotell och hade det gott. På fredagen var det dags för Kkl träning hos Birgitta Staflund.

 

Vi var 7 deltagare och alla var duktiga faktiskt, allt eftersom dagen gick så visade väl fler och fler hundar lite små brister men det var ingen som knallade eller gick helt ur hand, lite pip från något håll men annars väldigt städat. Av oss 7 var vi 3st som skulle fått godkänt om det varit på riktigt!

 

Vi började en bit i från gården inne i skogen, föll inte så mycket fågel på i dom såtarna, men det var bra uppvärmning. Pejlas första apport var en dirigering in i skogen mot dammen. Rakt ut, stopp vinklade vänster, där blir jag stressad och blåser enbart söksignal, vilket jag aldrig gör annars, jag blåser alltid stopp innan, alltid. Så hon gick lite för långt, men jag fick hemåt snabbt och snyggt, blåste stopp och sedan sök på rätt område. Kommentarer bakom ryggen var "snyggt gjort"

 

Sen åkte vi tillbaka till gården och där föll det fågel, Pejla fick en markering under hela dagen, resten var dirigeringar. Birgitta sa att många var inte på kkl avstånd utan mycket längre, men eftersom detta också var en träning så skulle vi testa och skicka hundarna iallafall. Jag var riktigt nöjd med Pejla. Jag behövde aldrig ge en signal mer än en gång och hon lydde direkt då jag blåste på henne.

Hennes sista apport var en vattendirigering, jag skickar ut henne och hon gör "stålmannen hopp" i vattnet och simmar fort ut mot något hon tror är en fågel, men som är en sten ajdå tänker jag och trycker på med en UUUUT, då kliver hon upp på "ön" (som är som en liten liten liten udde?) och tittar på mig, jag trycker på med ett ut igen och hon vänder sig om och "stålmannen" igen, och får syn på fågeln precis vid kanten. BRA avslut.

 

När vi sitter och talar efteråt så frågar Birgitta alla hur vi känner ss och gav hennes syn på saker. Jag sa att jag är väldigt, nöjd, Pejla är inte ens två år än och löser alla uppgifter. Det enda Birgitta säger är "Ja, du ska vara nöjd och hade detta varit riktigt Kkl hade jag godkänt henne med dunder och brak"

 

Men den kritiken kan man inte vara annat än nöjd va? =)

 

 

Vi kom hem sent på fredagen och på idag var det upp rätt tidigt igen för jakt!

 

Första såten ingenting för Pejla, andra såten 2st enkela apporter på en gräsmatta, efter det var det lunch. Bra start på dagen idag med alltså! hehe Sista såten..

 

Där hamnade jag och Pejla på en brygga

 

Hej igen!

 

Idag åker jag och maken till Småland. Imorgon ska jag och Pejla gå kurs för Birgitta Staflund på Kennel Meadowlark. Det är en "inför kkl" kurs. Eftersom jag aldrig har sett en kkl och det är svårt (går inte alls?) att få kika på en kkl innan start så vill jag gärna veta lite vad jag ger mig in på innan jag anmäler.  

Jag tror, tror.. Att hon kan vara redo för kkl redan nu. Men varför chansa? Det vore synd att inte få gk bara för att man är ute för tidigt. 

 

Det ska iallafall bli väldigt spännande att få se, och Birgitta är väldigt duktig så hur det än går imorgon så är jag övertygad om att jag kommer lära mig massor med nya spännande saker!

 

Vi kommer hem igen på fredag kväll. Och sen upp igen på lördag för andjakt. Fullrulle och lite synd att allt faller in så tätt. Men så är det ibland. 

 

 

Det har slagit mig mer och mer det senaste.. Hon är inte ens två år än, och går redan fullt ut på jakterna (så gott det går givetvis!!) som vi är med på. Än så länge har det varit mindre jakter 1-2 såtar, men det betyder inte att det är lättare för det. På ett ställe vi är på är vassarna jäkligt svåra, hårda och som en vägg. Eftersöken är inte så roliga där. Om detta är positivt eller negativt att hon fått gå fullt ut redan kan bara framtiden utvisa.

 

Hade jag vetat att vi skulle få vara med på så mycket och större jakter i år, hade jag velat låna en äldre erfaren hund från någon, för både min och Pejlas del!  Men det är ju lite svårt.  Så snart, förhoppningsvis är Pejla min äldre erfarne hund när det är dags att lära upp nästa hund (ja jag letar efter valp, och har satt upp mig på valplista).

Men jag hade turen att få ha min uppfödare, Lena Bratsberg-Karlsson som mentor under en jakt. Jag fick massa bra tips och idéer.

Jag har fått lära mig själv mycket. Dom första jakterna förra året hade jag ju Lena,A som hjälp och stöd, men hon gick ju och opererade knät mitt upp i allt ;) Så jag har fått lära mig själv... Stått mycket själv med en ung hund..

 

Jag önskar alla nybörjar att dom får en mentor under minst under minst 1jakt, en bra och mycket erfaren mentor.

Eller gå en kurs innan första jakten. Det är så nyttigt och verkligen välbehövligt. Det är så mycket man måste tänka på! Sen vill jag säga till alla. Våga berätta och be om hjälp om du inte får in en skammad. Det är viktigt! Tänk på jaktetiken!

 

Jag har hört att det finns kurser i eftersök. DET ska jag leta på och gå. 

 

 

 

 

 

 

 

Pejla och jag blev upplockade av en kursare och så åkte vi ut till Sandemar där kursen för Ingela Funck skulle hållas. Sandemar är ett fantastiskt fint ställe! Igår var det vattenapportering i riktigt tuff terräng, typ sumpmark som var simdjupt ibland och "springbart" ibland, vi stod så vi hade vatten upp till stövelkanten. Det kastades markeringar med boll och vi gjorde målområden med apportkastare.

Det var väldigt varmt igår och våra unga hundar är inte vana vid att arbeta i denna typ av terräng, kändes lite si och så med lydnaden igår *skratt* Jag har bytt mitt "ut" kommando till "yah" så inte hjälpte det ett dugg att matte var virrig också hehe.

Jag insåg dock att jag måste börja vara ännu mer konsekvent när jag tränar med bollar, Pejla prioriterar helt klart bollar och blir en aning tveksam när hon ska skickas förbi ett område med bollar mot målområdet där apportkastar dummyn låg.

Sen har jag gått lite mycke kurser för olika instruktörer det senaste, så nu måste jag bestämma mig hur jag vill ha det i vissa saker...

Vågade inte ta kort där vi stod, jag hade säkert tappat mobilen då *skratt*

Här är Searover pims pejla, "pejla" innan kursen ska starta.

Efter kursen åkte jag hem och plockade ut dom andra hundarna, ut till skogen där spåren väntade. Jenny Nömell och hennes labbar gjorde oss sällskap.

Spåren hade mycket markbyte!

Magda spårar på stig

på bergsunderlag

och i skog

mina hundar vindade en del, behöver mycke mer rutin i spårandet. Vi har ju haft en paus på ca 2år. Nu är vi i farten igen!

Jag belönar Mylabs water music "Magda" lungt, hon går lätt upp i varv annars!