Artemissil Gundog

2013-09-03
09:45:00

Braiths första varmvilt kontakt och lite träning!
Men godmorgon! 
 
Jag har haft så mycket att skriva att jag inte skrivit alls! det blev lite mycket.
 
Förra veckan fick Braithman komma ut och testa på lite varmvilt.
 
Onsdagen var det duvjakt på vanliga stället, mycket fina apporter. Jag hade tagit med mig Lena, som hade med Brave och Jerka. Detta var Jerkas första duvjakt. Jag hade bara Pejla med mig ut. Hundarna fick många fina apporter. Jerka fick börja med två eftersök på direkten för att jobba av sig lite. Pejla och Brave fick markeringar efter markeringar, skit kul tyckte dom.
Det jag blev konfundersam på var att vid två tillfällen hamnade det duva i brännässlor/tistlar. Brave och Jerka började och hade lite svårt att ta sig fram, dom hade inte sätt när duvan föll. Duvan kom in iallafall, fast av en tvåbening. 
Strax efter åkte en till duva ner. Det var Pejlas tur, hon såg den inte heller. Och hon ville inte alls gå in... Då kom Lena med Brave som tydligen hade sett den och plöjde runt och hitta den!
 
Irriterande.. Det är ju i sånna här tillfällen man har hund. Hon är jäkligt känslig Pejla, hon tål varken myggbett och blir riterad av myror,  man kan ju bara tänka hur ont hon får av brännässlor och tistlar.
 
Lena åkte hem efter lunch. Ajdå tänkte jag eftersom Braith var i hennes bil. Jag skulle vara kvar några timmar till. Jag tänkte väl att om han har svårt att sitta still får jag kila upp i skogen.
Men den lille mannen satt helt still och knäpptyst. Även när det sköts, även när Pejla blev skickad. Nu har ju han inga förväntningar på skott så han hajade nog inte konceptet alls. Han blev till sig när Pejla kom in med fåglarna, speciellt skammat. Han var ju intresserad utav skytten som stod nedanför oss, så klart. Men han kunde ändå ligga ner och vila.
 
 
 
Men han hade rätt bra koll på vart skytten befann sig..
 
På vad jag trodde skulle bli den sista apporten för Pejla, tänkte jag styla till det lite inför skyttarna och dirigera Pejla ut, rätt långt.... Jorå.. Det är tanken som räknas ;) Det slutade med att jag tog hem henne och så följde jag med Braith ut som fick hämta den. Han fick sedan hämta 2 till på eftersök. Så glad han var lille fjant!
När vi packat ihop och skulle gå kom det en till, som Pejla fick hämta. Perfekt att han fick avsluta med att bara titta.
 
Här kommer lilleman med sitt första varmvilt
 
 
På fredag var det dags för jakt igen, andjaktspremiär för oss! Som jag längtat! Pejla gick in i mode på en gång. Och första anden gick såklart ner i tistlar. Men vid direkt störning så var det visst inga problem att böka runt i det! Hon hitta den visserligen inte, men hon gick in i det utan problem (hade varit bra för henne att hittat den egentligen) 
3 såtar, och hon var lika pigg på sista såten som på dom två första! Heja. DOCK måste jag tillägga även här att jag inte kunde briljera med några dirigeringar ;)
Men vi hade kul ändå hehe, hon hämtade allt hon skickades på och det flöt på riktigt bra även på eftersöken, hon plöjde fram i vassen och var helt i sin egen värld, det var precis som det skulle vara! 
 
Lugn men jäkligt fokuserad vid min sida
 
 Levererade från land
 
 Och från vatten
 
Efter avslutat skytte på sista såten så tog jag ut Braith. Han rände runt som en tok. Han sprang efter Pejla in och ut ur vassen. Han hoppade i vattnet många många gånger från spången.. Han fattade såklart ingenting men kul hade han..
Han hjälpte också Pejla att bogsera in änder..... Tur att hon är snäll, tur att hon inte släpper så han lär sig..
 
 
 
Denna veckan hade jag tänkt viga åt hundträning, får bukt på frökens nyfunna egna vilja.. Tänk, nyss ville hon inte lämna min sida.. Nu har hon fått egen vilja.
 
Jag har backat enormt i träningen och håller på att bygga upp henne nu. Bara synliga linjetag, långa. Jag tar hem henne direkt om hon inte lyder. På nåt sätt tycker jag att detta är kul, för hon har aldrig varit sån här innan. Dirigeringar är ju det som hon annars är bäst på, hon har alltid rockat på det! Men ja, hon kanske har löpt från öronen ? ;)
 
Magda var med och träna igår, det är så skönt ibland att bara ta ut dom två. Lugnt.. 
 
Jag hittade ny mark igår när jag var ute och knallde i skogen på förmiddagen. Jag gick "off road" det är nyttigt för både två och fyrbenta. 
 
"kom då" säger Zäta
 
Halt vare, vi knalla upp och ner för berg och sluttningar..
 
 
 
 
Sen helt plötsligt kom vi till riktigt bra träningsmark! Vattenfyllda sänkor med rätt högt gräs! Riktigt svår jobbat, även svårt att gå i för en tvåbening.
 
Ni ser på Zäta hur högt gräset är
 
"Här måste vi träna sen mamma!"
 
Och äntligen kom jag ut på kända marker! Våra fina ängar!
 
 
Jag har sagt det förut, men kan säga det igen.. Jag älskar Västerhaninges grönområden!
 
 

Kommentar:
#1: Jenny

Härlig läsning om jakterna! Bra debut av Lilleman och skönt att Pejla är på banan! Ska bli roligt att ses nästa vecka!

Svar: Ska bil jätte kul! =)
Zara Winkler

2013-09-04 @ 21:46:18
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: