Artemissil Gundog

Tränade närsök med hundarna idag. Jag hade med mig mini-bandybollar ut (köpt på biltema), har aldrig testat dom förut men tänker att dom borde ju knappt lukta något! Och nu när det är skare ute, glider dom iväg när man kastar dom med! 

 

Gjorde några gånger att dom såg när jag la ut, och sedan gick vi i väg och skickade från olika håll, Magda fick i regel hämta två gånger på raken och Pejla fick längre avstånd och med bara en boll kvar.

 

Vid sista tillfället så blev allt bara så himla bra. Jag la ut tre bollar vid en stor gran, eller tryckte ner. Eftersom bollarna är av plast med hål i så fastnar dom fint så man kan verkligt trycka ner och fast dom. Magda fick börja på ca 40meters avstånd, hon jobbade riktigt bra! Flera minuter utan pushning. Hon hittar tillslut och nöjd som få var hon. Pejlas tur, vi backade ytterligare kanske 60-70meter från ett nytt håll.

Hon springer ut och jobbar som en iller i marken. Länge och väl utan pushning hon med. Men hon hittar inget, hon står några sekunder och tittar på mig, som att hon funderar på vad hon ska göra. Hon bestämmer sig för att "komma hem" Jag säger inget, jag bara står. Hon saktar ner och stannar 15-20meter framför mig. Jag varken säger eller gör något fortfarande. Jag bara står. Pejla tittar på mig några sekunder.. Ångrar sig igen och vänder om och springer bort till sökplatsen och jag belönar henne på väg ut med en lugnt "bra" (jag vill inte att hon ska stanna upp igen och undra vad jag sa) Nu tänker jag, hoppas hoppas hoppas hon hittar en boll nu och får belöning för det där beslutet hon gjorde på egen hand!

Hon gräver och nosar och svansen går som en propeller.. Och hon hittar bollen. Hon sprang så fort hem till hon bara kunde, så jäkla lycklig. Jag ler med hela kroppen och applåderar.