Artemissil Gundog

2012-12-18
12:35:05

Tränings promenads som kröp fram....
Idag tog jag med mig några små dummysar ut. Pejla skulle få lite dirigeringar. Jag började med att hon såg när jag kastade ut apporterna bakom snövallar, satte sedan ner henne och gjorde klockan.
Efter ett par gånger så kastade jag ut när hon var en längre bit framför mig, kallade in, blåste stopp och höger/vänster. Första skicket stod hon bara och titta åt det hållet jag pekade, då fick jag trycka på ordentligt och sen gick det bättre. Hade hon inte gått ut hade jag gått fram till henne och pekat åt det hållet hon skulle och sedan hade jag bakat tillbaka till min plats igen. 
 
Några linjetag på stigen som hon ibland såg och ibland inte, för att få en stark linje. Och ibland så fick hon se när jag la ut en dummy och sedan knata vi vidare och jag gömde en dummy i samma linje som hon inte såg. Eftersom hon håller sig vid min sida efter hon sett att jag droppar får jag hitta på något som avleder henne så att jag kan gräva ner en apport ordentligt. Sen går jag yterliggare en bit, har ett ordentligt riktmärke för min del. Jag skickar henne "yah" blåser stopp vid stället jag grävt ner en dummy och sedan söksignal, första gången fick jag ta tillbaka henne till sökstället några gånger för hon drog ju såklart mot apporten hon hade sett. Efter hon hittat sökapporten så skickar jag henne på apporten jag droppade.
 
Eftersom jag gör allt bakåt så är ju dragningen bakåt stor även när hon inte sett att jag droppat nåt. Så då passade jag även på att kasta ut apporter till höger/vänster från stigen. Det är svårt eftersom hon måste lämna stigen för att ge sig ut på helt orörd mark.
Men innan jag gjorde detta så hade jag ju gjort klockan några gånger så höger/vänster var rätt färsk i minnet.
 
Magda fick även hon lite dirigeringar, men hon och Zäta fick mest minnesmarkeringar och ibland fick dom tävla om apporten och ibland skickade jag en åt gången eftersom att dom två är lite lätta på röven är passivitet rätt nyttigt för dom ;)
 
 
Vi hade hyfsat bra terräng att gå i tills vi kom fram till kalhygget! Det var så djup snö där att efter jag fastnat  trehundraelva gånger fick KRYPA på alla fyra..  Jag hoppas till gudarna att ingen såg mig!
 
 
På bilden så fastande jag för sista gången innan jag kröp i väg ;) 
 
 

Kommentarer:
#1: Annika

hahhah det skulle jag vilja sett!

2012-12-19 @ 08:39:45
#2: Annika

vet du det var inte bara choklad hon stoppa i sig...ett gäng dadlar och ett antal äpplen!!!
jag har spart annonsen på blocket bara ändra lite med ålder och så och PRISET!!

2012-12-20 @ 12:14:08
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: