Artemissil Gundog

Ja som jag skrev innan så brukar jag sällan ha mål, jag blir ofta stressad  att ha saker att göra. Då vill jag göra allt på engång. Det enda jag hade gett mig fan på, det var att Pejla skulle ta 1an Nkl b prov (check) och att få testa på fler fågeljakter på fler ställen (check). Jag tror att det roligaste Pejla vet är att sitta på duvpass. Hon älskar det, hon satt upp till 5-6h i sträck (13h totalt sett med några pauser) utan att det hände ett endaste dugg och ändå så såg man hur hon väntade spänt, när hon hörde något i himlen så följde hon dom noga, och eftersom vi satt så att hon inte såg när dom föll så fick  hon dirigeras ut, och en ung hund, som suttit i flera timmar kan ju tänkas "löpa amok".. Men nej inte Pejla, hon är fantastisk och jag hoppas att jag kan tillgodose hennes kapacitet.

 

 

Pejla tog 1 pris i Nkl

 

Pejla gick ut hårt på jakterna, och stod ensam på passen på "vårat" ställe där vi apporterar änder. Hon gjorde sitt bästa men gick ju på nit många gånger på eftersöken i dom där tunga vasserna. Från att ha gått från topp och absolut redo för Ökl, så gick hon ner sig.. Hon gick in i skendräktighet och blev loj på både träning och jakt. I samma veva så blev Molly jätte sjuk, och vi tog bort henne. Min värld rasade samma, men jag hade mycket att göra.. Många jakter. Pejla slutade leverera på sitt bästa sätt.

Nu var jag tvungen att ta tag i det där. Jag talade med Pejlas uppfödare som gav mig massor med bra tips, lugnade mig.

 

Sakta blev Pejla sig själv igen. Jaktsäsongen är så kort och det var synd att vi hade våran dipp..

 

Jag hade anmält oss till en Kkl kurs, skarpt läge hos Birgitta på Meadowlark. Och innan var jag nervös om jag verkligen skulle åka eftersom att Pejla varit så ojämn. Men eftersom hon verkligen levererat på dom senaste jakterna så åkte jag och hussen dit..

Det var synd att det inte var riktigt Kkl, Pejla var super duktig. På linjen så stod hon tyst, lugn erfaren.. Heja hon!

Dagen efter var det jakt på hemmaplan på svåraste terrängen och hon gav åter allt och levererade. Hon fick hem massa med fågel på eftersöken, grävde! fram skammade fåglar. Hon fick massor med beröm.

 

 

 

Detta är viltparaden efter Kkl kursen hos Birgitta!

Jag tror nu i efterhand att det inte var det att Pejlas skendräktighet som var problemet.  Jag tror att det var min deppighet efter Molly. Pejla lydde mig så bra så jag började dirigera henne mer och mer (jag fick kontroll över en situation), vilket gjorde att hon slutade tänka själv.. Och självklart påverkas även jakten.. Eftersöken..

 

 

Missförstå mig inte när jag hela tiden säger att Pejla är fantastiskt. Självklart är hon inte perfekt, för många. Och jag tror inte att hon "ens" passar i avel.

Men hon är fantastisk för mig, för hon ger allt och gör det tillsammans med mig.

 

Men nästa hund, lilla grabben som kommer i början av februari, han som är så efterlängtad. Kommer jag göra lite saker annorlunda med.

Det är svårt att säga exakt nu vad som kommer vara annorlunda, eftersom att han är en helt annan individ. Men med honom så kommer jag ta det mer lungt, njuta av valptiden. Ge mer tid åt grundtäningen. Han kommer inte få gå lika mycket på jakterna direkt som Pejla gjort. Han kommer få vara med, men inte på samma sätt. Jag tror att han kommer vara en grabb med krut i, jag tror han kommer vara helt annorlunda mot hur Pejla var, på gott och ont. Pejla var en mönster valp, gjorde aldrig "fel"..

 

Här är hon 5månader och går redan klockrent fot...

 

Magda som valp var jättelung och fin tills hon blev 6månader..och vid 8månader så eskalerade allt hon blev värre, så levnadsglad och skit jobbig.. Alla våra gråa hår är efter henne, när hon blev runt 2-3år så lugnade hon ner sig. Tyvärr låter hon mycket, jämt.. Hela tiden.. Så duvjakterna är hon aldrig med på. Däremot på eftersöken är hon en tillgång. Andjakterna är hon med på ibland, där är hon faktsikt hyfsat tyst och kan sköta sig, jag släpper henne dock bara där också på eftersöken och enkla apporter.  Magda är annars en stabil och trygg hund med ett hjärta av guld, hon har en fantastisk personlighet som tar alla med storm. Hon är också utan tvekan och utan att vara partisk, den vackraste labrador jag mött. Att jag inte skriver mer om Magda är att, för det första är detta en träning/jakt blogg och Magda är husses hund mer och är en ren sällskaps hund. Men jag skulle skriva en bok om alla hennes upptåg, hon är som hunden "Marley"

 

 

Mitt hundår har varit det värsta, men också det bästa! Jag har så många att tacka för min framgång. Framförallt Lena Almstadt. Utan henne hade jag aldrig varit där jag är idag. Lena är utan tvekan den bästa vän man kan ha. Hon har lärt mig så mycket, hon är osjälvisk och ger så mycket av sig själv. Ibland för mycket. Det började med att jag gick kurs för henne, jag åkte med henne eftersom jag inte har körkort. Vi träffades senare upp och tränade lite ihop, jag började sedan hjälpa henne med kurserna.. Våran vänskap växte. Vi köpte Pejla och Pirat och gör nästan allt ihop med dom. Vi har stor glädje av varann. Även om vi inte alltid tänker på samma sätt, tränar på samma sätt så förstår vi varann!

Jag är så tacksam att jag har dig som vän Lena..